HU-Hurdan är en bra distanstentamen?
På finska: Millainen on hyvä etätentti?
In english: UH-What makes a good remote examination?
|
Med en distanstentamen avses här
|
Distanstentamen - eller annat sätt att bedöma studentens kunskaper?
Om du håller på att övergå från en övervakad salstentamen till en distanstentamen på nätet stanna upp en stund och fundera på om en distanstentamen är det bästa sättet att mäta om kursens kunskapsmål har nåtts.
Distanstentamen är bara ett sätt att bedöma studenternas kunskaper. Du kan utvärdera lärandet också med hjälp av t.ex. referat, essäer, grupparbete, nätdiskussioner, rapporter, feedback från andra studenter, självvärdering, inlärningsdagböcker och -rapporter.
Välj distanstentamen när
- du vill att studenten tillämpar den information som hen har inhämtat från läromedel.
- studenten får använda sig av litteratur, nätet eller annat material medan hen formulerar sina svar.
- du vill simulera en verklig situation i arbetslivet (en så kallad autentisk tentamen):
- tidspress: i arbetslivet måste man ofta skriva rapporter och utlåtanden före ett fastställt datum.
- man kan fråga sin kollega eller utföra uppgiften i team (som grupparbete).
- man kan googla och använda andra källor.
Använd också Helsingfors universitets nätundervisningsgrupper på Yammer och/eller Moodle- & MOOC-grupper. Dela dina idéer – fråga en kollega!
==Hur skiljer sig en distanstentamen från en s.k. salstentamen och en tentamen i Examinarium?
Skillnader jämfört med s.k. salstentamina är att:
- en distanstentamen inte övervakas:
- Studenten har tillgång till bl.a. litteratur, läromedel och nätkällor.
- Studenten kan också be andra om hjälp.
- en distanstentamen är oberoende av plats:
- Studenten skriver tentamen på den plats hen väljer.
- tentamenssvar skrivs på datorn
- Studenten skriver tentamen med den apparat hen väljer (dator, mobiltelefon, surfplatta).
- Det maskinskrivna svaret underlättar lärarens bedömning: handstilen går alltid att läsa.
- Det är lättare för studenten att redigera och strukturera sitt svar än vid en papperstentamen.
- studentens svar kan vid behov kontrolleras med hjälp av plagiatkontrollsystemet Urkund.
Vilka verktyg rekommenderas för distanstentamina?
Det tillrådligaste sättet att ordna en distanstentamen vid Helsingfors universitet är lärplattformen Moodle, eftersom:
- man redan har ett Moodle-område på flera kurser och där lönar det sig att ordna också tentamen (studenterna använder redan Moodle-området).
- det är lätt att hantera frågor och svar:
- Alla tentamensfrågor och svar på den i frågavarande kursen finns på kursens Moodle-område (jfr e-post där frågor/svar lätt försvinner, särskilt om det finns många som skriver tentamen).
- Du kan kopiera frågor från ett Moodle-område till ett annat.
- Moodle erbjuder mångsidiga utvärderings- och feedbackverktyg för läraren.
- betyg kan exporteras från Moodle till Excel - Excel-tabellen kan skickas till dem som registrerar studieprestationen.
- studenten ser utvärderingen och återkopplingen direkt i kursens Moodle-område under rubriken ”utvärdering”.
- du får stöd
- med att utarbeta tentamen i lärarens Moodle-guide och från adressen moodle@helsinki.fi.
- Du får hjälp från Tentamenstjänsten med att kontrollera inställningarna för tentamina som har gjorts med aktiviteten ”inlämningsuppgift”.
- studenten kan använda studentens Moode-guide [1] där det finns tekniska instruktioner för att skriva tentamen.
Behövs det mer tid för att skriva en tentamen på nätet?
Även om det är snabbare att skriva svar på datorn än för hand och det är lättare att redigera text kan studenterna behöva mer tid, särskilt för att skriva essäsvar, än på en tentamen som skrivs med papper och penna (Rytkönen & Myyry, 2014; Myyry & Joutsenvirta, 2015).
Om tentamensfrågorna aktiverar studenternas tänkande kan det ta mer tid att fundera på svaren än att svara på frågor som bygger på att minnas svar.
Planera frågornas omfattning och antal enligt den tid som står till förfogande. Det kan finnas färre frågor om svaren kräver att studenten behandlar flera källor/helheter samtidigt.
Allmänt kan studenter påminnas om att definiera begrepp och använda dem på ett korrekt sätt.
Studenterna kan oroa sig för att använda teknisk utrustning och hur tekniken fungerar. Det lönar sig att ha ett testområde där de kan prova att skriva tentamen i förväg. Det går också att prova tentamen på övningskursen på Moodle [2] som är öppen för alla.
Hur vet man vem som skriver tentamen på nätet?
Studentens identitet kontrolleras så att studenten lämnar in tentamen med sitt användarnamn vid Helsingfors universitet. Användarnamnet kan stängas om det finns en grundad misstanke om missbruk eller om att datasäkerheten har riskerats. Mer information om hur man använder sitt användarnamn får studenter t.ex. i studieavsnittet Studentens digitalkompetens som är obligatoriskt för studenter.
Man kan också närma sig detta genom att fråga sig: hur vet jag vem som skriver essäer eller dylika uppgifter? Det är ofta inte säkert. Erfarna lärare säger ofta att de märker om texten inte är studentens egen text.
Vad händer om en student kollar svaren i läromedlet eller på nätet?
Försök att ställa tentamensfrågor som kräver att studenten tillämpar, analyserar, jämför och sammankopplar information från olika källor (se exempel på en bra essäuppgift och exempel på tillämpade frågor).
Be studenten att ange källorna enligt det vetenskapliga sättet att skriva.
Använd plagiatkontrollsystemet Urkund för att förhindra direkt kopiering från t.ex. nätet. Berätta för studenter i förväg om att Urkund används i tentamen.
Vad händer om studenten frågar en vän?
Fundera över om det är möjligt att tillåta samarbete. Du kan även överväga möjligheten att ordna en grupptentamen. Att arbeta tillsammans är en form av lärande och problemlösning och det kan utnyttjas också i en nättentamen.
Det går att förhindra samarbete
- genom att informera dem som skriver tentamen om att samarbete i tentamen är förbjudet och att svaren från två eller flera studenter inte får vara likadana.
- genom att blanda ordningen på frågorna i test-aktiviteten på Moodle och genom att blanda ordningen på svarsalternativen i en flervalstentamen. Detta försvårar samarbete om kursdeltagarna skriver tentamen samtidigt.
- genom att begränsa tentamenstiden så att studenter inte har tillräckligt med tid för samarbete.
- genom att öva hur man svarar på frågorna under kursen, så att de som inte har gått kursen inte skulle ha någon fördel på sin sida.
- genom att planera tentamen så att den kräver så mycket tid och möda att det är svårt att övertala någon att skriva den för en.
- genom att tentamen bara är en del av kursens utvärderingsprocess där förmågan att tänka kritiskt och att bygga upp kunskap betonas, inte betygen.
Vad händer om studenterna delar tentamensfrågorna vidare?
Det är mycket enkelt att spara och dela tentamensfrågor på nätet. Vad kan en lärare göra?
- Skapa en frågebank där det finns frågor som lottas ut till studenter. Det kan dock vara arbetsamt att göra upp en frågebank. Å andra sidan kan läraren redan ha en sådan i en icke-elektronisk form.
- Ge frågorna i förväg. Du kan till exempel skriva 10 essäfrågor och informera studenterna om att två till tre av dessa frågor kommer till tentamen; eller 50 flervalsfrågor varav 10 lottas ut på tentamen. Studenten kan besvara frågorna i förväg, och så lär hen sig sakerna redan före tentamen.
- Det lönar sig att utarbeta frågebanker i samarbete med andra lärare, även över läroanstaltsgränserna. Byt frågor med andra! Samtidigt får du en kollegas åsikt om dina tentamensfrågor.
Frågan kan också ses ur den synvinkeln att tentamensfrågor har delats ut också i samband med papperstentamina. Ibland tillåter läraren att man tar med sig tentamensfrågorna från tentamenssalen.
Om tentamensfrågorna, som leder till lärande, redan på förhand är bekanta för studenterna främjar det lärandet.
Hurdan är en bra tentamensfråga?
Ställ frågor om
- väsentliga/viktiga teman, se kursens kunskapsmål.
- teman som har undervisats/behandlats under studieavsnittet.
Formulera frågorna i frågeform. ”Frågan” i en essäuppgift kan inte vara till exempel ”Finlands klimat” så att den inte innehåller någon fråga alls.
Se närmare
- Hurdan är en bra essäfråga?
- Hurdan är en bra flervalsfråga?
- inspelade föreläsningar.
Hurdan är en bra essäfråga?
Kontrollera kursavsnittets kunskapsmål. För att samordna målen och bedömningen använd Blooms taxonomi:
| ’När du vill att studenten... Be studenten att... :' | |
| minns | definiera, beskriva, identifiera, lista, upprepa |
| förstår | klassificera, sortera, förklara, omformulera |
| tillämpar | tillämpa, ändra, välja, komplettera |
| analyserar | analysera, jämföra, kombinera, kontrastera |
| bedömer | generalisera, härleda, bearbeta, planera, summera |
| skapar | dra slutsatser, värdera, tolka, rekommendera, övertyga |
De frågor som förutsätter tillämpning av information leder till djupinlärning (analys och tolkning av information i förhållande till andra kontexter).
Formulera frågan så att man inte kan hitta svar direkt från läromaterialet eller på nätet. Undvik exempelvis att fråga om enskilda begrepp eller teorier om definitionerna och beskrivningarna är lätta att kopiera (se exempel på tillämpade essäfrågor).
Om möjligt koppla ihop tillämpningen av information med en aktuell företeelse som kan variera från en tentamen till en annan.
I ett bra tillämpat tentamenssvar definieras begreppen och de används på ett korrekt sätt.
Exempel på tillämpade essäfrågor
| Fråga | Vilka färdigheter i tänkande krävs? |
| Analysera kopplingen mellan konstruktiv länkning och studentens lärandeframgång. | Analys, slutledning |
| Vad är skillnaden mellan konstruktiv länkning och undervisningsapproacher? | Jämförelse |
| Vad har konstruktiv länkning att göra med teorier om synen på lärande? | Aktivering av tidigare kunskap |
| Sätt ihop ett begreppspaket utgående från de texter som du har läst, vilket kan sammanställas till ett informationspaket för grundskolelärare. | Att komma på en lösning, att sammanställa idéer |
| Hur förklarar utomstående hur en student som har blivit underkänd på en tentamen beter sig? Fundera på situationen med hjälp av begrepp som rör syner på lärande. | Att analysera orsakssamband. |
| Hurdan betydelse skulle konstruktiv länkning kunna ha när det gäller att utarbeta läroplaner för fakulteten? | Att analysera betydelser |
| Hur skulle syner på lärande kunna påverka arbetet som expert i arbetslivet? | Att förutsäga/att ställa hypoteser |
| Kom på ett case-exempel på universitetet där begreppet konstruktiv länkning används för att förbättra stämningen i klassen. | Problemlösning, att skapa case-exempel |
| Kullkasta följande argument så att du använder begreppet konstruktiv länkning som motivering: “Att lyckas med inträdesproven är en garanti för framgångsrika universitetsstudier.” | Att kullkasta argument |
| Hur hänger de grundläggande kunskaper i konstruktiv länkning som du tidigare har lärt dig ihop med de exempel på användningen av IKT i undervisningen som presenteras i böckerna Sulautuva opetus och Laadukkaasti verkossa? | Att sammanställa information från olika källor |
| Rikta kritik mot konstruktiv länkning ur det behavioristiska lärandets synvinkel. | Att kritisera |
| Tillämpa begreppet självförmåga i ansvarsbedömningar av det egna handlandet hos en student som har blivit underkänd på en tentamen. | Tillämpning |
| Kom på tre jämförelser/praktiska exempel på konstruktiv länkning. | Att komma på jämförelser |
| Är du av samma eller annan åsikt om författarnas argument om att konstruktiv länkning stöder djupt lärande? Motivera din ståndpunkt. | Av samma eller av annan åsikt |
| Analysera kopplingen mellan konstruktiv länkning och studentens lärandeframgång. | Av samma eller av annan åsikt |
| Är konstruktiv länkning lika nyttigt i högskoleundervisningen som i undervisningen på andra stadiet? | Att skapa alternativa verkligheter och argument för alternativa synsätt. |
| Planera en kurs i matematik som följer principerna för konstruktiv länkning. | Planeringsförmåga |
| Vilka motsvarigheter skulle konstruktiv länkning kunna ha i arbetslivet? | Att känna igen och skapa analogier och metaforer |
| Varför är det viktigt att ta hänsyn till konstruktiv länkning när man utvärderar lärandet? | Analysera hur/varför? |
| I boken beskrevs sambandet mellan undervisningen och lärandet ur den konstruktiva länkningens synvinkel. Välj två andra begrepp från tentamenslitteraturen som hör ihop med sambandet mellan undervisning och lärande som är till nytta vid analysen av exempelsituationen. | Att framställa andra perspektiv |
| Utvärdera nyttan med begreppet konstruktiv länkning i förhållande till andra begrepp i verket. | Utvärdering, argumentering |
Hur bedömer man svar på en tillämpad fråga?
Ta hänsyn till kunskapsmålen för studieavsnittet och bestäm bedömningskriterierna enligt dem. Se till att studenten vet vad som förväntas av hen och på vilka grunder hen bedöms. Bedömningskriterierna ska meddelas och uttydas för studenten i början av studieavsnittet. Studier visar att studenterna inriktar sitt lärande i stor utsträckning beroende på hur lärandet bedöms.
Bedömningsnivåerna kan struktureras till exempel enligt SOLO-taxonomin (Structure of the Observed Learning Outcome; Biggs & Collins, 1982) som ursprungligen har utvecklats för att bedöma essäsvar:
- Prestrukturell: fragmenterad, icke sammanlänkad information, studenten upprepar det som hen har lärt sig utan en tydlig strukturerad uppfattning.
- Unistrukturell: I sitt svar har studenten behandlat endast en eller bara fåtal aspekter som är relevanta för frågan, förståelsen är ringa.
- Multistrukturell: Studenten granskar frågan ur flera olika perspektiv eller tar upp en rad relevanta frågor, men hen behandlar dem separat och förståelsen ligger i huvudsak på nivån på lösryckta minneskunskaper.
- Relationell: Frågan behandlas från olika synvinklar som kopplas ihop till en koherent helhet. Studenten har förstått sammanhangen men kopplingen till en bredare kontext fattas.
- Utvidgad abstrakt: Som ovan, men dessutom utvidgar studenten behandlingen utanför den givna informationen, till exempel genom att generalisera, granska frågan på en abstrakt nivå, ta upp olika lösningar eller reflektera över frågan ur en personlig synvinkel. Då kan man tala om tractor av lärande där det som har lärts tillämpas i ett nytt sammanhang.
Hurdan är en bra flervalsfråga?
Fördelar med flervalsfrågor är:
- objektivitet
- De är snabba och lätta att rätta.
- Ett stort antal frågor kan täcka kursens innehåll på ett omfattande sätt.
Nackdelen med flervalsfrågor är att studenten kan gissa svaret på frågan. Med hjälp av frågeställning och svarsalternativ kan man försöka förhindra det.
En bra flervalsfråga har följande drag:
- Frågan är i frågeform.
- Frågan föregås av en inledning och nödvändig bakgrundsinformation.
- Frågan är kopplad till ett verkligt fall, till exempel ett patient- eller rättsfall.
- Frågan är exakt - undvik oprecisa frågor.
- Frågan gäller inte enskilda fakta.
- Frågan är ingen kuggfråga eller ett försök att vilseleda.
- Frågans struktur går att förstå utan svarsalternativen.
Mer information om detta ges i de inspelade föreläsningarna nedan.
Hur många och hurdana svarsalternativ borde en flervalsfråga ha?
Det rekommenderas att det finns fyra svarsalternativ. I stället för mängden är det värt att fokusera på att utarbeta välfungerande svarsalternativ.
Om det bara finns två alternativ (t.ex. påståenden som är rätt eller fel) kan man få höga poäng genom att gissa.
Det är önskvärt att svarsalternativen är trovärdiga, likartade och lika långa samt sådana som har behandlats under studieavsnittet.
Inledningen/frågan kan vara lång, men svarsalternativen ska vara korta och träffande.
Rekommendationen är att svarsalternativen presenteras i en logisk ordning, t.ex. från det minsta till det största.
Mer information om detta ges i de inspelade föreläsningarna nedan.
Hur och med vilket verktyg formulerar jag en bra fråga som besvaras med ett kort svar?
Se: Hurdan är en bra flervalsfråga? Man kan utnyttja välgjorda flervalsfrågor i frågor som besvaras med korta svar.
Man kan ställa frågor som besvaras med korta svar med både Moodles Test-aktivitet och Exam.
Mer information om detta ges i de inspelade föreläsningarna nedan.
Hurdan är en bra muntlig tentamen? Hur kan man ordna den?
En muntlig tentamen passar bl.a. för:
- små studentgrupper
- grupptentamina
- att lära sig språk.
En tentamen kan också ordnas på Zoom eller på Teams.
Du kan också be studenten att göra en ljud- /videoinspelning. Studenten kan göra en inspelning exempelvis på sin mobil eller på Zoom, där hen samtidigt kan dela till exempel en PowerPoint-presentation eller annat material. Tyvärr kan stora filer (över 50 MB) inte lämnas in på Moodle, så man måste dela inspelningen till exempel via OneDrive.
I muntliga tentamina ska man ta hänsyn till följande:
- Studenterna är kanske inte vana vid muntliga tentamina, så det lönar sig att öva på dem i förväg.
- Ge bedömningskriterierna till studenterna i förväg.
- Om möjligt ska en tentamen ha två bedömare (i synnerhet om tentamensprestationen inte spelas in).
Hur gör jag en distanstentamen med essäfrågor?
När tentamenssvaret skrivs i essäform kan du lägga upp tentamen med hjälp av aktiviteterna ”inlämningsuppgift” eller ”test” på Moodle. Skillnader mellan aktiviteterna har beskrivits i instruktioner för essätentamen vid Öppna universitetet vid Helsingfors universitet, https://docs.moodle.org/3x/fi/HY-Avoinyliopisto-Tenttiohjeet (på finska). Du får hjälp med att utarbeta en Moodle-tentamen i lärarens Moodle-guide https://docs.moodle.org/3x/fi/Etusivu och från adressen moodle@helsinki.fi. Dessutom hjälper tentamenstjänsten till att kontrollera inställningarna för en färdig tentamen.
Hur lägger jag upp en tentamen som rättar svaren automatiskt?
Automatiskt rättade distanstentamina, t.ex. flerval, kombinationsuppgifter och uppgifter med luckor skapas med testaktiviteten på Moodle. Du får hjälp med att utarbeta en Moodle-tentamen i instruktionerna för test-aktiviteten och från adressen moodle@helsinki.fi. Dessutom hjälper tentamenstjänsten till att kontrollera inställningarna för en färdig tentamen.
Vad är en tentamen i Examinarium?
En Exam-tentamen, dvs. en tentamen i ett tentakvarium, är en tentamen som studenten skriver på datorn i ett tentakvarium hen själv har valt vid den tidpunkt hen själv har bokat. Exam-utrymmen har inspelande kameraövervakning och tillträdet till internet från tentamensdatorerna är begränsat.
I Exam kan du skapa en tentamen med flervalsuppgifter, essäuppgifter eller uppgifter med luckor. De flesta lärare utarbetar ett batteri av alternativa frågor varav varje student som skriver tentamen får en rad utlottade frågor.
För Exam-tentamina fastställs en period (från en dag till flera månader) när studenten skriver tentamen i ett Exam-utrymme vid en bokad tidpunkt. Tentamen kan ta från 30 minuter till 3 timmar. Du får hjälp med att utarbeta en Exam-tentamen i Instruktioner för undervisning och från adressen opetusteknologiapalvelut(at)helsinki.fi.
Mera om lärarens erfarenheter av Exam i de inspelade föreläsningarna nedan.
Inspelade föreläsningar
Nedanstående två inspelade föreläsningar (på finska) har ungefär samma innehåll. Se innehållsförteckningen och titta på de innehåll som är till nytta för dig. Båda föreläsningarna är inspelningar och hålls av experten i nätpedagogik Sanna Siirilä från Undervisningsteknologiservicen vid Helsingfors universitet.
På webbseminariet ”Akvaariorakkautta” får man också höra lärarens erfarenheter av Exam-tentamen.
Varför använda flervalsfrågor? Hurdan är en bra flervalsfråga?
Inspelad föreläsning 2019 (MEDigi), cirka 60 minuter: https://vimeo.com/361285666
'’Tid (cirka) - innehåll' '
1:30: Linjakkuus (Konstruktiv länkning)
02:10: Monivalintakokeen edut & haasteet (Fördelarna och utmaningarna med flervalsprov)
02:45: Bloomin taksonomia (Blooms taxonomi)
03:35: Millerin pyramidi (Millers pyramid)
04:35: Monivalintakokeen edut & haasteet (Fördelarna och utmaningarna med flervalsprov)
06:05: Tentistä selviytymisen strategia (Strategin för att klara en tentamen)
6:55 Esimerkkejä monivalintakysymyksistä, joissa vastaus arvattavissa (Exempel på flervalsfrågor där man kan gissa svaret)
16:15 Monivalintakysymysten muotoilu (Att formulera flervalsfrågor)
19:55 Monivalintakysymyksen vastausvaihtoehtojen määrä (Antalet svarsalternativ på flervalsfrågor)
21:10 Onko oikein - väärin -kysymystyyppi suositeltava? (Är frågetypen rätt - fel att rekommendera?) (Nej)
21:30 Monivalintakysymyksen vastausvaihtoehtojen muotoilu (Att formulera svarsalternativ på flervalsfrågor)
22:50 Pitääkö väärien vastausvaihtoehtojen olla täysin väärin? (Ska de felaktiga svarsalternativen vara helt fel?) (Nej)
24:21 Monivalintakysymyksen vastausvaihtoehtojen muotoilu (Att formulera svarsalternativ på flervalsfrågor)
29:20 Voiko useampi vastausvaihtoehto olla oikein? (Kan flera svarsalternativ vara rätta?)
31:15 Kerro opiskelijalle tentin "pelisäännöt" esim. edellisiin kysymyksiin palaaminen estetty (Berätta för studenten om "spelreglerna", t.ex. att det inte går att återvända till tidigare frågor)
32:10 Kysymys, jossa useampi vastausvaihtoehto on oikein (En fråga som har flera rätta svarsalternativ)
33:10 Monivalintakysymyksen vastausvaihtoehtojen muotoilu: perustelut valinnalle (Att formulera svarsalternativ på flervalsfrågor: motiveringen för val)
34:25 Yleistä: kysymysten vaikeus (Allmänt: frågornas svårighetsgrad)
35:15 Tentin laatiminen on prosessi: tee yhteistyötä, testaa ja paranna (Att skapa en tentamen är en process: samarbeta, testa och förbättra)
37:05 Mittaatko tentillä sitä, mitä on tarkoitus mitata? (Mäter tentamen det som du har för avsikt att mäta i tentamen?)
37:26 Lyhytvastaukset (Korta svar)
39:39 Tenttien oppimisanalytiikka Moodlessa (Lärandeanalys av tentamina på Moodle)
42:50 Lästips Constructing Written Test Questions for the Basics and Clinical Sciences & källor
44:55: Voiko vastausvaihtoehtona olla "en tiedä"? (Kan ett svarsalternativ vara "jag vet inte"?)
Pedagogisesti hyvä tenttikysymys: monivalinta lyhytvastaus ja essee (Examin kysymystyypit) & opettajan kokemuksia Examista (En pedagogiskt sett bra tentamensfråga: flerval, korta svar och essä (uppgiftstyperna på Exam) & en lärares erfarenheter av Exam)
Inspelningen av webbseminariet Akvaariorakkautta från den 14 februari 2020 innehåller två anföranden, se innehållet. https://youtu.be/9O4OvazKoq4
'’Tid (cirka) - innehåll' '
2:20: Anförande 1: experten i nätpedagogik PeM Sanna Siirilä, Undervisningsteknologiservicen (HU): Pedagogisesti hyvä tenttikysymys: monivalinta lyhytvastaus ja essee (Examin kysymystyypit) (En pedagogiskt sett bra tentamensfråga: flerval, korta svar och essä (uppgiftstyperna på Exam))
04:05: Mm. tentti oppimistilanteena, tentin validiteetti ja reliabiliteetti (Bl.a. tentamen som lärandesituation, tentamens validitet och reliabilitet)
06:40: Linjakkuus ja tentit sekä Bloomin taksonomia (Konstruktiv länkning och tentamina samt Blooms taxonomi)
09:00: Esseekysymykset: edut ja haasteet (Essäfrågor: fördelar och utmaningar)
11:52: Monivalintakysymykset: edut ja haasteet (Flervalsfrågor: fördelar och utmaningar)
14:31: Kysymysten muotoilu (Att formulera frågor)
18:33: Vastausvaihtoehtojen muotoilu (Att formulera svarsalternativ)
20:00: Pitääkö vastausvaihtoehtojen olla täysin väärin? (Ska svarsalternativen vara helt fel?)
21:17: Vastausvaihtoehtojen muotoilu (Att formulera svarsalternativ)
26:28: Lyhytvastaukset (Korta svar)
29:08: Tentin tekemisen prosessi (Processen att göra en tentamen)
32:31: Mittaatko sitä, mitä on tarkoitus mitata? (Mäter tentamen det som du har för avsikt att mäta?)
32:44: Lähteet (Källor)
34:30: Keskustelu: (Diskussion:) Tenttikysymykset julkaistaan ennen tenttiä opiskelijoille? (Ska man ge tentamensfrågorna till studenterna före tentamen?)
'38:30: Anförande 2 Minna-Maarit Jaskari: Exam opettajan apuna ja haasteena (Exam som lärarens hjälp och utmaning)’
40:10: Esittäytyminen (Att presentera sig själv)
44:18: Miten käytän Examia? (Hur använder jag Exam?) Alku- ja lopputentti, osakoe, kypsyysnäyte (Inledande tentamen och sluttentamen, delprov, mognadsprov)
48:03: Miksi Exam? (Varför Exam?) Suurimmat hyödyt (De största fördelarna)
55:05: Examin toimintalogiikka kysymyksissä & aihealueesta arpominen & kysymystyypeistä (Exams funktionslogik i frågor & att lotta ut ett tema inom ett ämnesområde & om frågetyperna)
59:05: Haasteet: kysymyksiin liittyvät haasteet (Utmaningar: utmaningar i samband med frågor)
01:00:45: Haasteet: lyhyet esseet (Utmaningar: korta essäer)
01:03:10: Haasteet: pitkät esseet (Utmaningar: långa essäer)
01:05:03: Haasteet: arviointi (Utmaningar: bedömning)
01:06:25: Haasteet: yhteenveto & analytiikka & sallitut ohjelmat (Utmaningar: sammanfattning & analys & tillåtna program)
01:07:45: Till slut
